helenafrestadius

Jag (och mamma) började med pappersrbetet för utbytesåret för lite mer än ett år sen. Jag ansökte först hos Rotary. Jag (läs: mamma) fyllde i alla formulär och papper, jag fick gå på hälsoundersökningar, intervjuer, vi skickade in mina betyg och allt som behövdes för ansökan. När jag blev antagen sa Rotary att de inte kunde garantera att jag fick bo hos en familj jag  kände. Dem jag har pratat om att bo hos i mer än 5 år. Så vi pratade med familjen och de visste om en annan organisation som hade sitt huvudkontor i samma stad som de bodde i som till och med föredrog att man kunde fixa en egen värdfamilj. 

 

Alltså fick vi börja om med nya formulär, intervjuer, undersökningar och tandläkarbesök. Jag fick vaccinera mig och skriva ett nytt introduktionsbrev om mig själv till familjen. Jag blev antagen på den nya organisationen NWSE också. Efter 3 långa månaders väntan så fick jag äntligen mina visumpapper och bekräftat att jag "fick" min önskade familj.

 

Då började infyllnaden av alla visumpapper, ta foton till visumet, fixa personbevis, betalningar för visumet osv. Tillslut när allt var klart var det bara en interjvu på ambassaden som saknades, och den var jag ju som sagt på förra onsdagen. Så mitt visum ligger på posten hemma i Sundsvall så det enda som saknas nu är biljetten. 

 

Life feels good nu när allt är klart!